Hirs

Pärlhirs.

Hirs står för några närbesläktade begrepp:

Växtarten vipphirs, Panicum miliaceum.

Växtsläktet hirssläktet, Panicum.

Växter i ett flertal släkten som liknar hirssläktet.

Hirs är en småfröig grupp sädesslag, som odlas i stora delar av världen till mat och foder. Det är ett nyttigt sädesslag rikt på mineraler, fleromättat fett och B-vitaminer. Det innehåller fyra gånger så mycket järn som råris. Det är också rikt på magnesium, zink, kalcium och kalium. Hirs är naturligt fritt från gluten.

Kokat blir hirs lite av ett mos/gröt.

De vanligaste typerna av hirs är:

1. Pärlhirs (Pennisetum glaucum)
2. Kolvhirs (Setaria italica)
3. Vipphirs även äkta hirs (Panicum miliaceum)
4. prydnadsgräs, även korakan (Eleusine coracana)

Mindre vanliga hirstyper är:

Hönshirs Echnochloa)

Paspalum scrobiculatum

Panicum sumatrense

Brachiaria defexa även Urochloa defexa

Urochloa ramosa även Brachiaria ramosa eller Panicum ramosum

Teff anses ibland vara ett slags hirs, men har avsevärt mindre frön än de andra sorterna.

Historia

Äkta hirs och kolvhirs har varit viktiga grödor sedan yngre stenåldern i Kina. Man har där funnit bevis på hirsodling från 7000-5000 år fvt. Även 4000 år gamla nudlar av hirs har funnits i Kina. Tusentals år gammalt hirs har även påträffats i Japan och Korea. Hirs odlades under bronsåldern även i Skandinavien.

Andra användningsområden

Även kräsna fåglar äter oftast hirs. Glutenintoleranta kan äta bröd och annat bakat av hirs utan att få tarmproblem.